Vi har
intervjuat några rektorer och chefer för kultur- och
musikskolor runt om i landet. Syftet med intervjuerna är att öka
förståelsen och kunskapen om varandras verksamhet för
en utveckling av musikpedagogiken. Intervjuerna ses som ett underlag
för hur forskningen ska nå ut med kunskaper till verksamma
lärare, men också tvärtom, hur forskningen kan få
nya kunskaper och idéer från skolans verksamhetsområde.
Torbjörn Stockenborn,
Chef Kulturskolan i Stenungsund,
Klas Wounsch, biträdande Chef Kulturskolan i Helsingborg,
Björn Emmoth, Rektor Musikskolan i Kalix
Har den befintliga pedagogiska/didaktiska forskningen någon
betydelse för er
verksamhet? I sådant fall hur?
Torbjörn
- Är intresserad av kultur ur ett vetenskapligt perspektiv.
Läste i SMOK (www.smok.se, reds. anteckning) om Interaktion
i musikundervisning. Blev intresserad i och med ett medvetandegörande
av problematiken med förändringsprocessen inom musikpedagogiken.
Björn
- Ja, definitivt. Den pedagogiska/didaktiska forskningen (särskilt
den som studerar vår egen verksamhet) är kunskap och
diskussionsunderlag som hjälper, ifrågasätter och
sporrar vår verksamhet och vår egna organisation i sin
utveckling och sitt egna lärande. Det mesta av vår framgång/framtid
bygger på vår pedagogiska/didaktiska förmåga,
och att ompröva och utveckla den i takt med tiden. Detta interna
verkliga lärande sker inte av sig självt, utan behöver
ifrågasättning, sporrning och mycket tid till gemensam
reflektion för att utvecklas.
Klas
- För mig personligen är den viktig. Jag tycker även
att den är viktig för lärarna också då
det finns relevant forskning ifråga om förnyelse vad
gäller arbetsformer och innehåll.
Finns det någon kommunikation mellan er verksamhet
och forskare? I sådant fall hur?
Torbjörn
- Har kontakt med en hjärnforskare (Ekman) i fråga
om musiken/kulturens roll för inlärning. Har också
kontakt med socialmedecinaren Töres Teorell KI intresserat
sig för musikens betydelse för att skapa harmoni i grupp.
Björn
- Väldigt lite. Jag har dock varit i kontakt med några aktuella
forskare, professorer om tänkbara arbeten, men verksamheten har
nog ej den kontakt som kanske skulle vara bra och uppiggande.
Klas
- Förrutom den kontakt som jag har med Anna-Lena Rostvall
har jag även informella kontakter med Maria Becker Gruvstedt
på Musikhögskolan i Malmö.
Känner dina lärare till, och använder sig av, forskning
kring musikaliskt
lärande och undervisning?
Torbjörn
- Väldigt liten kännedom och ingen användning av forskning kring
musikaliskt lärande. Lärare saknar i regel ett språk och metod för
kvalitativ t utvecklingsarbete.
Björn
- Under innevarande läsår arbetar ett arbetslag på
9 lärare 76,5h (dvs ca 11 dagar) med ett av temana, sammankopplat
med vårt fortlöpande kvalitetsarbete och dess målsättning.
Klas
- Lärarna däremot har näst intill ingen kontakt
med forskare. Detta beror troligtvis på att lärarna inte
prioriterar detta. Jag tror att man från alla håll måste
blir mer professionell vid anställningsförfarandet och
vara tydlig med vad som förväntas av arbetet.
Har ni besökt vår webbplats (www.didaktikdesign.se/musik)?
Vad tycker du om webbplatsen och utvecklingsprogrammet?
Torbjörn
- Ja, tycker att den ser fin ut och önskar börja använda
utvecklingsprogrammet.
Björn
- Ja, mycket bra och efterlängtad plats för kunskapsspridning
och mycket bra innehåll, t ex utvecklingsprogrammet med des
tre teman. Mycket bra initiativ till spridning och kontakt mellan
verksamhet och forskning.
Klas
- Jag har besökt hemsidan och gjort reklam för den
till de anställda på skolan. Jag har också skrivit
ut artikeln om motivation som jag distribuerat till lärare.
Har utvecklingsprogrammet används av dig eller någon
annan lärare?
Björn
- Under innevarande läsår arbetar ett arbetslag
på 9 lärare 76,5h (dvs ca 11 dagar) med ett av temana,
sammankopplat med vårt fortlöpande kvalitetsarbete och
dess målsättning.
Klas
- Några lärare har och annonserat att de vill
använda utvecklingsprogrammet.
Vilka resultat förväntar du dig av att arbeta med utvecklingsprogrammet?
Björn
Jag hoppas att utvecklingsprogrammet ska hjälpa till att:
• ge en handledning av en struktur på arbetet att bli
bättre på att undersöka, analysera, planera och
agera utifrån reflekterad ny kunskap.
• ge intressant kunskap och inspiration till diskussion runt
frågeställningar och påståenden.
• tillgängliggöra professionella tips på litteratur,
modeller och redskap i lärande mm.
• lyfta intresse för, och vardagliggöra pedagogik
och didaktik. Något som ofta av många ansetts som otillgängligt,
oförståeligt och oemotstående.
Klas
- Framförallt förväntar jag mig en större öppenhet i diskussionerna
och en högre grad av målmedvetenhet.
Ser du några problem med utvecklingsprogrammet?
Torbjörn
- Ser inga problem mer än att de är stort och omfattande.
Björn
-Nej, (inte än i varje fall).
Klas
- Lärarna är inte vana att arbeta på detta sätt.
Detta arbetssätt kräver långsiktighet och engagemang.
Jag kan också tycka att den håller en kanske för
hög akademisk nivå och beskriver saker mer komplext än
vad lärarna tycker att dom är.
Hur kan vi göra webbplatsen ännu bättre?
Björn
- Fylla på, bredda och bygga vidare med ny forskning. Tipsa/länka
vidare till andra intressanta sidor.
Klas
- Den skulle kunna vara mer omedelbart tilltalande för
lärarna där de känner att innehållet berör
denne. Nu känns den ganska långt ifrån lärarens
vardag.
Hur ska vi skapa ytterligare kontaktytor mellan lärare
och forskare så forskningen sprids och nya frågor väcks av verksamma
lärare?
Torbjörn
- Träffas! Personliga möten för att höra
erfarenheter och tankar samt att etablera en gemenskap.
Björn
- Såväl forskare, skolledare som lärare får
dra sitt strå till en vardagligare kontakt, med mycket diskussion
kring vår verksamhet och dess interaktion. Bidra till möten
mellan praktik och teori på alla plan och i alla betydelser.
Klas
- Träffas! Jag tycker att det är nyttigt att få
höra fler lärare, forskare, rektorer och chefer och diskutera
våra gemensamma beröringspunkter. |
