|
Under hösten 2002 genomfördes en undersökning av talet om kultur och kommunikation i läroplaner och ett urval kursplaner för gymnasieskolan från 1994 och 2000 på uppdrag av Skolverket. Resultaten av undersökningen publicerades i texten "Kulturens röster i skolan. En undersökning av talet om kultur och kommunikation i läroplaner och ett urval kursplaner för gymnasieskolan 1994 och 2000" av Fredrik Lindstrand.
Syftet med undersökningen var att göra en analys av hur man ”talar” om kommunikation och kultur i läroplanen för gymnasiet (LPF 94), i kursplaner och i ämnesbeskrivningar för de ämnen och kurser som ingår i estetiska programmet, medieprogrammet och hantverksprogrammet sedan 2000. En jämförelse gjordes även mellan dessa och de ämnes- och kursplaner de ersatte i samband med inrättandet år 2000. De tidigare hade då varit gällande sedan 1994. Syftet med jämförelsen var att skapa en bild av om och hur texterna från de två perioderna skiljde sig i användningen av begreppen kultur och kommunikation.
Den frågeställning som var vägledande i arbetet formulerades enligt
följande: Hur ser ”talet” om kultur och kommunikation ut i styrdokument inom estetiska programmet, medieprogrammet och hantverksprogrammet idag? I anslutning till denna frågeställning ställdes ytterligare frågor: Kan det sätt på vilket man ”talar” om kultur och kommunikation i skolans styrdokument möjliggöra för kommunikativt handlande och deliberativa processer i skolan?
Det sätt man använder sig av olika begrepp på är avgörande för vilka möjligheter och begränsningar som kan återfinnas inom en praktik eller ett område. I ett avsnitt fokuseras därför skolan utifrån en aspekt av identitetsbyggande, där skolan ses som en scen eller plats för iscensättande av identiteter. I samband med detta aktualiseras ytterligare en frågeställning i texten, nämligen huruvida sättet att ”tala om” kultur och kommunikation kan leda till ökade möjligheter för skolan att fungeras som plats för detta iscensättande av identiteter.
Teori
Den teoretiska ramen för undersökningen har hämtats från två håll, där Habermas teori om det kommunikativa handlandet bildat grunden för det ena sättet att tänka kring de frågeställningar som uttryckts ovan och teorier om skolan som scen eller plats för iscensättande av identiteter. I denna del har tankar hämtats från Featherstone och Lieberg mfl.
Metod
Samtliga dokument har gåtts igenom och varje förekomst av begreppen kultur och kommunikation har tagits fram och analyserats utifrån begreppsligt innehåll och användning. Då uppdraget efterfrågar en analys av ”talet om” kultur och kommunikation har fokus legat helt på just dessa begrepp och de kontexter i vilka de använts.
En analys har därefter genomförts utifrån de teoretiska ramar som presenterades ovan.
Resultat
I det spektrum av sätt att använda sig av begreppen kultur och kommunikation som står att finna vid en genomgång av de studerade texterna framträder en mängd egenskaper, förutsättningar och möjligheter. Båda begreppen har stor potential i styrdokumenten och de fyller en viktig funktion i sina nuvarande former.
Det finns paralleller i sätten att närma sig kultur- och kommunikationsbegreppet i texterna, där ett processbetonat användande av begreppen framstår som mest användbart i koppling till iscensättandet av identitet och deliberativa processer i skolan. I det processinriktade kulturbegreppet kan en särskild potential anas för uppnåendet av dessa eftersträvade funktioner. En tydligare betoning på just process skulle möjligen kunna bidra till att ge ytterligare utrymme för dem. Detta blir särskilt intressant i relation till de målsättningar man brukar sätta upp i samband med tankar kring en skola för alla, då ett processinriktat kulturbegrepp kunde bidra till ett ökat inkluderande i skolan. Slutsatsen blir, inte helt förvånande, att ett mer omfattande fokus på både kultur och kommunikation som processer skulle kunna bidra ytterligare till styrdokumentens potential att skapa en skola för alla och möjligheter till inkluderande, till iscensättande av identiteter, samt till förutsättningar för kommunikativa och deliberativa processer i skolan.
Projektet pågick under hösten 2002 och avslutades med en presentation inför uppdragsgivaren i januari/februari 2003.
Kontaktperson:
Fredrik Lindstrand
fredrik.lindstrand@lhs.se
|
